Что происходит?
Рассуждения об инвестициях в ОФЗ по текущим ценам
Итак, с депозитами разобрались, с накопительными счетами (НС) – тоже. А что насчет ОФЗ? Ожидания высокой доходности ОФЗ не оправдались. Пока.
Взамен в моменте сложилась дилемма: короткие ОФЗ по текущим ценам не так выгодны, как короткие вклады, но на сроки >9 месяцев ОФЗ по текущим ценам выгоднее вкладов. Что делать?
⚠️ Прежде чем рассуждать дальше, напомню: наши личные финансовые и инвестиционные решения должны основываться на наших личных убеждениях, отношению к риску и его оценке.
Базовые допущения:
▪️рассуждения приводятся в контексте текущих санкций и ответных мер
▪️речь идет о сохранении денег или об инвестициях, а не о спекуляциях
▪️есть налог на купоны по ОФЗ, но нет налога на %% по депозитам
📍До 1 года
Коротких выпусков ОФЗ не так много: на 4, 8 и 10 месяцев. В моменте доходность по ним составляет ок.16-17%, а с учетом налога ок.14-15%. Что ниже коротких депозитов со ставками около 20+%.
Кто их тогда покупает (кроме спекулянтов, рассчитывающих на колебания цен)? Например, те, у кого:
▪️нет доверия к банкам/АСВ
▪️есть потребность в подобной диверсификации (например, не получается соблюдать страхуемый лимит в ₽1,4 млн)
▪️есть желание дождаться хороших цен на фондовом рынке, но не сидеть при этом в депозите/НС;
▪️есть уверенность в падении ключевой ставки до 17% или ниже в ближайшее время
Для остальных, по идее, депозиты или НС остаются более привлекательными.
📍До 3 лет
Вариантов больше – 8 выпусков со сроками от 1 года 5 месяцев до 2 лет 10 месяцев. Доходности где-то 14-15% (после налога 12-13%). В моменте это выше депозитов – там предлагают ниже 12% (хотя есть и редкие исключения).
Среднесрочные ОФЗ могут быть интересны тем, кто хочет зафиксировать доходность на этот срок на уровне выше текущих депозитов и уверен в снижении ключевой ниже 15% на горизонте 6-9 месяцев. Или рассчитывает на резкий рост цен на ОФЗ в течение года для их последующей перепродажи.
Однако на этом горизонте ОФЗ скорее нужны для диверсификации из-за необходимости учитывать высокую инфляцию и альтернативные доходности (по фондовому рынку). Ведь из-за текущих санкций и макроэкономики деньгам просто некуда выходить из России, а значит они могут в конце концов стимулировать инфляцию и/или перетекать на фондовый рынок. Как это происходит в Иране, который сейчас часто вспоминают как ближайший пример изолированной экономики.
📍От 3 лет
Самый широкий выбор и наиболее низкие ставки, в районе 13% и ниже. Из-за ЛДВ налог влияет только на купоны (если держать до погашения), а вкладов на такие сроки чаще всего просто нет. Покупателей ОФЗ заметно меньше, а их ожидания могут быть дополнительно связаны с надеждой на получение долгосрочной доходности на уровне исторической среднерыночной (если все вернется на круги своя).
Однако высокая неопределенность, инфляция и слишком длинная «срочность» служат существенными ограничениями для их покупки.
Что в итоге делать с ОФЗ, каждый решает самостоятельно. Но в происходящем нам стоит учитывать еще 2 момента:
1️⃣ Клиенты брокера «Универ Капитал» потеряли свои вложения в ОФЗ: их активы были принудительно проданы Национальным клиринговым центром (НКЦ) на открытии рынка в счет погашения задолженности брокера перед НКЦ. Объем безвозвратных убытков составил ок.173,8 млн рублей. Если кратко – это неприятно и неожиданно для тех инвесторов, но законно. Если подробно, то вся история здесь.
Сейчас лучше пользоваться крупными брокерами, аффилированными с банками из перечня системно-значимых. Подобные риски от этого не исчезнут, но уменьшатся хотя бы в теории.
2️⃣ Нерезидентов рано или поздно все-таки должны «выпустить» из ОФЗ. Как и когда именно это произойдет, неизвестно. Но этот выход, когда он случится, однозначно повлияет на цену и будет толкать ее вниз (а доходности - вверх).
Вероятность получения более высоких доходностей сохраняется, поэтому для тех, кто готов подождать, вклады и НС по-прежнему остаются интересными.
А вы сейчас покупаете/купили ОФЗ?👇🏻
#чтопроисходит#инвестиции
P.S. Берегите себя и своих близких, а также свои финансы🕊
Google Docs saytiga oid 7 mohirlik
#mohirlik / #docs
🔜 Nasib qilsa oktabr oylarida e'lon qilinishi reja qilingan "Kompyuter Savodxonligi" (KS) onlayn, pullik kursimiz uchun Word dasturini o'rgatish bilan birgalikda Google Docs dan foydalanish bo'yicha ham darslar kiritdik.
✅ Word'dan ko'ra qulayroq jihatlari bo'lgan Docs ni bir vaqtni o'zida bir qancha insonlar tomonidan ko'rish/o'zgartirish imkoniyati va undagi menyularni juda sodda tuzilgani ushbu saytdan foydalanishga undaydi. Undan tashqari Word kabi Docs da hech qanday aktivatsiyalar so'ralmaydi 😉.
📃 Sizlarga ulashmoqchi bo'lgan ushbu qo'llanma yuqorida aytib o'tilgan kursimizning bir darsi uchun tayyorlangan.
🌐Onlayn ko'rish I .PDF shaklida yuklash
❓KS kursimizni kutayotganlar bormi? (👍 = xa)
💻 Kompyuterni birga o'rganamiz ⤵️
TelegramIYouTube
Asinxron JavaScript (2-qism) || Async / await
Promiseda ketma-ket .then() methodini ko'p ishlatishdan saqlanish uchun Async/ await dan foydalanish tavsiya qilinadi.
async function fetchData(){
const response = await fetch("https://jsonplaceholder.typicode.com/todos/1")
const res = await response.json()
console.log(res);
}
Async / await da xatoliklar bilan ishlash uchun try / catch dan foydalanamiz
async function fetchData(){
try{
const response = await fetch("https://jsonplaceholder.typicode.com/todos/1")
const res = await response.json()
if(!res.ok){
throw new Error("show erorr")
}
console.log(res);
}
catch(err){
console.log(err);
}
}
Async kalit so'zi bilan boshlangan har qanday fungsiya bizga promise qaytarishini xisobga olsak xatoliklar bilan fungsiya chaqirilgan joyda ham ishlash mumkin.
async function fetchData(){
const response = await fetch("https://jsonplaceholder.typicode.com/todos/1")
const res = await response.json()
if(!res.ok){
throw new Error("show erorr")
}
return res
}
fetchData().then((data)=>{
console.log(data)
}).catch((err)=>{
console.log(err);
});
#javascript#docs
☑️@valisherbotirov
Asinxron JavaScript || Promise
JavaScriptda Promiseni new Promise() konstruktoriga argument sifatida o'zida resolve va reject argumentlarini qabul qilgan fungsiya berish bilan yaratamiz.
const myPromise = new Promise((resolve, reject) => {
let age = 21;
setTimeout(() =>{
if(age > 20)
resolve("Done processing")
else
reject("Error processing")
},2000)
})
Promisedan qaytgan malumotlarni then va catch methodlari bilan tutib olib qayta ishlaymiz
myPromise.then((res) =>{
console.log(res)
}).catch((err) =>{
console.log(err)
})
Agar promise fulfilled muvaffaqiyatli bo'lsa malumotlarni then methodi bilan, agar xatolik rejected bo'lsa unda catch methodida xatolikni tutib olishimiz mumkin!
#javascript#docs
☑️@valisherbotirov
Google Docs servisiga oid 10 mohirlik
#videodars / #docs / #word / manba
ℹ️ Microsoft Word dasturining o'rnini bosuvchi servislardan biri Google Docs hisoblanadi. Ushbu darsimizda servisga tegishli bo'lgan 10 ta mohirlik va ustuvor jihatlarini ko'rib chiqamiz.
🌐 Google Docs'ga quyidagi manzillar orqali kirishingiz mumkin:
- https://docs.google.com/
- https://docs.new/
📌Word dasturidagi "Сноска" funksiyasi haqida batafsil ma'lumot
🟢YouTube'da ko'rish (📲)
💽: 51.7 MB ⏳: 09:36
💻 Kompyuterni birga o'rganamiz ⤵️
TelegramIInstagramITikTokIYouTube
Sheets yoki Docs'da tayyorlangan hujjatni tezkor pdf qilib yuklash
#mohirlik / #docs / #sheets
⬇️ Google Sheets yoki Docs da tayyorlangan hujjatlarni onlayn ko'rish imkoniyati mavjud, lekin ba'zi telefonlarda ushbu saytlarda tayyorlangan hujjatlarni ko'rishda qiyinchilik bo'lishi mumkin. Bunday holatda hujjatga kirmasdan turib uni PDF holatida yuklashni tavsiya qilamiz.
➕ Buning uchun hujjat havolasiga /export?format=pdf qo'shib brauzerdan kirasiz, shunda hujjatning ayni vaqtdagi holati PDF shaklida yuklanib boshlaydi, masalan:
🔗 Hujjatimiz havolasi (onlayn ko'rish): https://docs.google.com/spreadsheets/d/1GzCdUFfKIgn2TJCYXEuNyBtYlg3BGoz2yS_-RnOIytI
📄 Uni .PDF holatida yuklash: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1GzCdUFfKIgn2TJCYXEuNyBtYlg3BGoz2yS_-RnOIytI/export?format=pdf
😉 Kompyuter Savodxonligi kursimizda Sheets va Docs'ni o'rganish bo'yicha darslar yetarlicha amaliyotlar bilan berilgan: Kompyuterni professionallardan o'rganing!
💻 Kompyuterni birga o'rganamiz ⤵️
TelegramIYouTube
Welcome to Russia!
Congratulations, you became students in the Russian Federation! We are happy to welcome you and wish you success in academics, science and in your chosen speciality!
And to facilitate your adaptation in the new conditions, we have prepared for you a memo with the most up-to-date information that will be useful to you in Russia.
What can you learn from it?
❇️ Key phone numbers of government services, federal agencies and institutions;
❇️ Dates of major public holidays;
❇️ Information about the documents required to enter the country;
❇️ First 5 steps when arriving in Russia;
❇️ Information on departure;
❇️ Documents to carry out with you all the time;
❇️ Useful links and advices.
Download the attached document or follow the QR code in the comments.
Thanks to t.me/inostranets_v_RF
#global#info#docs
Bind()
Bind ni call va apply dan farqi funksiyani ishlatilgan joyida chaqirmasdan funksiyani this qiymatini biz berib yuborgan objectga o'zgartirib yangi funksiya yaratib qaytaradi. Uni biror o'zgaruvchiga tenglab olib ishlatishimiz mumkin bo'ladi.
function myFunc(){
console.log(this.age)
}
const obj = {
age:21
}
const newFunc = myFunc.bind(obj)
newFunc()
Bind da objectga qo'shib argument berib yuborish call ga o'xshash bo'ladi
bind(obj, arg1, arg2, ...)
#javascript#docs#interview_questions
☑️@valisherbotirov
Apply()
Apply methodi ham Call() bilan deyarli bir xil ishlaydi. Call() dan farqi funksiyaga argument berib yuborayotgan vaqtimiz argumentlarni array ko'rinishida beramiz.
function myFunc(args){
console.log(this.age + " " + args)
}
const obj = {
age:21
}
myFunc.apply(obj,["this is argument"])
```
call(obj, arg1, arg2, ...)
apply(obj, [arg1,arg2,...])`
#javascript#docs#interview_questions
☑️@valisherbotirov
JavaScriptda Call() , Apply() va Bind() methodlari.
Call() - JavaScriptda funksiyani chaqirish paytida this qiymatini o'zgartirish uchun ishlatiladi. Bu method orqali berib yuborgan objectimizni contextida shu funksiyani chaqirib beradi va funksiya ichida ishlatilgan this ni berib yuborilgan objectimizga tenglashtirib beradi.
Misollar orqali ko'ramiz :
function myFunc(){
console.log(this)
}
myFunc()
Bizda muFunc degan funksiyamiz bor va bu bizga xozir global Window objectini qaytaradi. Chunki fungsiya global scopeda chaqirilgan.
Endi funksiyaga call methodi orqali birorta object berib ko'ramiz.
function myFunc(){
console.log(this)
}
const obj = {
age:21
}
myFunc.call(obj)
Bu holda funksiyamiz bizga obj deb nomlangan objectimizni qaytaradi. Sababi call() methodi funksiyani obj objectini contextida chaqirib beryabdi va natijada funksiyani this qiymati bizning obj nomli objectimizga teng bo'lib qolyabdi.
Call() orqali argument berib yuborish
Call() bilan funksiyani chaqirgan vaqtimiz objectga qo'shib o'zimizda ixtiyoriy argument ham berib yuborishimiz mumkin.
function myFunc(args){
console.log(this.age + " " + args)
}
const obj = {
age:21
}
myFunc.call(obj,"this is argument")
#javascript#docs#interview_questions
☑️@valisherbotirov
JavaScript fungsiyalarda this kalit so'zidan foydalanish
Fungsiyaning ichida this kalit so'zidan foydalanganimizda this qiymati fungsiya qayerda chaqirilayotganiga bog'liq bo'ladi.
Misollar yordamida ko'rib o'tamiz!
function showThis (){
console.log(this)
}
showThis()
ushbu misolda this bizga JavaScriptdagi Window objectini qaytaradi. Sababi biz fungsiyani global scope ichida chaqiryabmiz.
const person = {
name : "Valisher",
fetchName:function(){
console.log(this.name) // Valisher
}
}
person.fetchName()
bu misolda esa this bizga person objectini qaytaradi. Sababi fetchName fungsiyasi person objectini xossasi bo'lgani uchun fungsiyani chaqirgan vaqtimiz this person objectini qaytaradi.
const person = {
name : "Valisher",
fetchName:function(){
console.log(this.name)
}
}
const getName = person.fetchName
const person2 = {
name : "John",
getName
}
person2.getName() // John
ushbu misolda esa this kalit so'zi person2 objectini qaytaradi. Sababi biz person1 objectidagi fetchName fungiyasini getName o'zgaruvchisiga tenglab olib uni esa person2 objectiga property sifatida beryabmiz. Natijada this bizga person2 objectini qaytarib beryabdi.
#javascript#docs#interview_questions
☑️@valisherbotirov